Det var försommar och jag var tretton år. Det var min första fylla, en halvfylld pet med whiskey. Och han hade brunt och lockigt hår. Egentligen var jag kär i någon annan men vi satt ändå nära varandra och jag kände hans armbåge nudda min. Jag minns än idag hur han luktade. Instängt, syrligt men ändå med inslag av vanilj. Vi lyssnade på Beatles. Han var imponerad av hur jag kunde hela texten till Strawberry fields. Och så kysste han mig. Han la mig ner i gräset. Och våra tänder slog emot. Jag bet honom i tungan. Och han stannade upp för att fråga om jag tidigare hånglat med någon annan. Jag ljög och sa att det inte alls var min första kyss. Han var 23 och jag var 13. Och jag ville vara allt för honom den natten. Så han smekte mig på magen lite. Sympatismek. Hans lockar föll ner över pannan. Så kliade han sig i skäggstubben och gick.
6 kommentarer:
Handlar den om herr Hårdrockshår?
absolut inte, den handlar om en ännu onämnd herre då det gäller mina dikter/texter. hårdrockshår var satanist
va? är detta sant? varför har jag inte hört något om detta before?
det var väldigt bra skrivet
Jag var lite småkär i en kille på högstadiet. Då var han populär och sockersöt. Han hade skåpet jämte mitt och hälsade alltid. Fasat jag var lite konstig, enligt andra. Nästa gång jag såg honom hade han långt hår och spelade i ett death metal-band. Flera år senare, när jag tog nattbussen hem efter en spritfylld dekadent natt i någon lägenhet hamnade vi bredvid varandra. Han kände igen mig och sa hej - sådär som han alltid sa hej förr. Vi började prata. Och så föll det sig så att vi hamnade på samma säte hem många gånger. Korta samtal som var sådär fylleutlämnande. Så berättade han att han var troende satanist. Att han inte tänkte leva förbi 25. Att allting handlade om ungdom. Så fick jag något halvår senare höra att han var död. Att han lagt sig framför tåget. Att allting alla bara trodde var snack var något helt annat för jhonom. Och jag tänkte på hans snälla ögon och mjuka sätt.
Det var min satanist-pojke.
Skicka en kommentar