Jag klättrar upp i din kropp och längtar i din fingertopp. Din glömska är påtaglig, jag raderar den. Går in i minnesväven, lägger mig bredvid dina tankar och strycker dem ur tiden. Sällsamheten sätter sina spår i allt levande. Till och med den mest frusna bröstkorg.
1 kommentar:
gillar till hunrraa!
Skicka en kommentar