Det låg en fjäril på golvet idag. Med utnötta vingslag, med en helt annan årstid i sig. Och jag tänkte att jag inte är en sådan som sktiver om fjärilar men jag måste skriva om dagen då jag hittade en fjäril på golvet. För jag tror fjärilar letar sig till mig, till mitt hem, till min hud om det så är i den kallaste vintern. Det var en så kallad ögonfjäril. Helst av allt hade jag velat se en citronfjäril. Tydligen den vanligaste mest intetsägande fjärilsarten. Den som oftast flyger förbi, obemärkt. Den jag jagade den där morgonvarma junidagen över en stenmur där jag bodde.
1 kommentar:
åh tänk om man får se en citronfjäril snart..
Skicka en kommentar