tisdag 23 februari 2010
Stay with me forever
De sa alltid att jag hade pianofingrar och studerade dem noga under lampskenet. Som jag troligtvis ärvt av min mor. Därav tog jag lektioner. Men jag fick aldrig spela det jag ville. Jag förbannade mina långa, felfria pianofingrar. Av min far fick jag ett tjurigt beteende, en trubbig näsa och en skarp blick. Med tiden framträder kanske hudförändringar på mina händer. Tills dess hänger jag klänningar på tork i fönstret och låter snön droppa på mitt fönsterbleck. Katterna studerar vinterns sista tårar med omsorgsfulla blickar. Jag inväntar vardagspaniken och söndagsromansen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
du skriver alltid så fint, lilla röd. =) blir alltid glad när du har uppdaterat!
(om man får komma med en liten förvirring angående dagens text så kan det sägas ha smygit sig in ett syftningsfel i relationen mellan första och andra meningen.)
Stor Puss. KOmmer till UB snart
jag är allt bra på det där med syftningsfel. får skola mig hos dig vännen
Hej. det var en fin text att läsa på en fin söndagskväll. tack för bloggtipsen du gav för jättejättelängesedan. någon åt upp tiden så att jag inte hann att tacka.
Åh så himla fint. Du är så sjukt duktig!
Svar: Hm, redigeringstips och fototips... Gällande fotograferingstips så rekommenderar jag att fota manuellt så mycket som möjligt. Då kan man ju själv ställa in hur ljust, hur mörkt, osv man vill ha det. Och redigeringen ... Prova dig fram! Det är vad jag gör, är ingen hajare på det egentligen. :)
Skicka en kommentar