Alice Persson, Majken Jansson och jag sitter i olika delar av lägenheten. Någon stirrar ut genom fönstret. Någon stirrar planlöst framåt. Någon stirrar på någon av de två tidigare nämnda.
Och jag måste ta till vara på den här våren, oavsett om det haglar eller regnar så måste jag ägna lite av den kraft jag har till de få men vackra människorna i min närhet. Jag tänker så. Därför ska det vara så.
Och benen kliar, jag väntar post som aldrig kommer och älskar Bert Jansch.
Du ringde, och vi pratar om hur irriterande det är med mössa inomhus. T-shirt, jeans och hood. Och Takidas senaste singel som vi egentligen inte vet något om. Din rygg värker. Men du är säkert tusen gånger vackrare än jag kan föreställa mig.
Han friade, och hon sa ja. Det är trots allt det som tagit upp min tankeverksamhet under hela dagen. Och jag hoppas att en livslång kärlek finns i oss.