Vi drar åt olika håll och jag vet inte vem jag ska råka släppa eller vem jag ska hålla hårdast i. Jag blundar. Lägger mig på innegården. Någon pratar med mig. Om vädret såklart. Jag tänker att detta är den första människan som pratat med mig i karlskrona. En timme senare ser jag henne på gatan. Då känner hon inte igen mig. Lyssnar på Vit päls. Tänker att vi måste åka till stockholm sen, leta efter ringar och se Belle and sebastian, kyssa varandra på medborgarplatsen eller under någon ödslig bro.