Hennes händer kom inte genom nattklubbsmörker, de kom genom en nyponroshäck, upprivna på handflatorna, med jord under de avskavda naglarna, hennes blick genom bladverket.

Vek undan, för att försiktigt återvända. Fördriver tiden. Det doftar tjära i precis hela stan. Inte bara vid bryggorna. Vi sträcker ut våra nävar mot okända ting och varelser. Håller om, håller av. Och så dina kaffekyssar. Skånerost i hela gommen. Små eldar och spegelblankt vatten. En blodröd sol och en utebliven demonstration. Usla filmer, små magnifika seriemästerverk. Fredrik Lindström i överflöd, repriser och direktsändning. Och mitt i allt finns Amanda Svensson med sin fantastiska novellix.