Här sitter han. Mannen i mitt liv. Imorgon fyller han år, men jag skriver om det redan idag. Imorgon vill jag vara upptagen med att göra kvällen till den bästa tjugofemårskvällen någonsin. Om natten sover han lite längre bort från mig än vanligt, i vår dubbelsäng. Men vi har börjat närma oss mitten, för det verkar som om vi inte ens kan vara ifrån varandra om natten. Omedvetna rörelser i sängen. Mitt ben om hans trots alla obekvämligheter. Och han är duktig, gör pyttipanna från grunden och lär små barn om svenska ordklasser. Han luktar gott. Från början luktade han ingenting, bara KM-rök och skinnjacka. Spilld öl möjligtvis. Men det var innan jag älskade honom. Det var under alla de åren jag pendlade mellan ovisshet och onykterhet. Nu luktar han som alla årstider och som solen. Han luktar oss. Någon kväll ska jag skriva honom något. Något bättre än det här. Men tills dess, grattis älskling.


Och så, den här;
Missisippi John Hurt - Ain't nobody but you baby