Påsken. Höga Kusten-öl, en liten bygata där gubben på cykel hejar ivrigt, snålblåst, rödvin och abstrakta tygtryck. Vi lämnar Karlskrona för att sedan återvända och slutligen lämna det igen. Vi far runt, som två hemlösa, längs med kuststräckan där man stundtals ser havet. Då blir jag hypnotiserad och måste se mer, trots att havet piskar mig i ansiktet varje dag. Hetsläser inför bokcirkeln och har vill säga ingen framförhållning alls. Hittar ett billigt boende, med sina för- och nackdelar, skavanker och en enorm lada med "en förutsättning för viss djurhållning". Får ett litet, litet Eiffeltorn som jag sätter på mitt skrivbord. Även där känner jag glädje.