men vi dricker vårt rosévin
olika delar av sverige
ändock
samma berusning,
snedsteg och sönderrökta lungor
kanske hungrar vi efter någon
som ger oss det vi
egentligen
förtjänar
så vi sviker oss själva
än en gång
och rispar sönder
ännu ett hjärta
2 kommentarer:
jag kan inte skriva poesi när jag inte är med dig. min penna har tystnat, det enda som hörs är knapprandet av tangenterna när jag sitter på facebook. förtappad själ, minst!
jo du klarar det! jag skriver på jobbet, minst sagt oinspirerande. men det går ändå sakta men säkert, fast det blir ändock bäst med dig.
Skicka en kommentar