Grannen ovanför lyssnar på Karlavagnen. Jag trycker öronen mot takspringorna och hör Stina Wolters hesa röst. Grannen mittemot, som i vanliga fall enbart visar sig på balkongen för att känna på dagens väderiga vädervind, visade sig i bar överkropp, ogenerad och stolt, innan han släkte sitt nästan utbrunna stearinljus. Jag såg på Majken och hon såg på mig och vi tänkte tillsammans att det här är fan inte klokt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar