Allt kanske är fiktion men jag strök dig över håret och du berättade mörka hemligheter och jag sa att ingen skulle få veta. Jag var ensam och jag behövde dig. Visst fanns det andra omkring men vi satte oss på golvet och det var nästan som om det var på riktigt, utanför novellen. Det var precis som vi petade på varandras verkligheter. Pekade på ansikten från förr och sa att vi måste ha mötts tidigare, någonstans, på något sätt för du är så bekant. Det var precis vad vi sa. Du bytte låt och jag såg på. Lurade in mig själv i din nacke. Tänkte mig in i din famn. Letade i tankarna, men du förblev ett frågetecken. En oavslutad resa. En pekfingervals.
2 kommentarer:
Detta var bland det bästa. Fin kombo mellan text och foto. 5 av 5
(hjälpa mig med att få stora bilder?)
tack finis. ja, har precis lärt mig hur man gör själv. först skaffar du dig ett flickr-konto där du laddar upp bilderna. sen därigenom kan man trycka på all sizes när man kollar på bilden och därigenom kopierar man en länk som man klistrar in i inlägget.
hm, kanske inte världens bästa förklaring. testa och hör av dig igenom så ska jag försöka vara tydligare.
Skicka en kommentar